Det är konstigt det där med favoritkläder som man sliter hål i. Helt plötsligt tror man att de inte syns om man inte låtsas om dem. Och det kanske de inte gör heller, eftersom ingen säger någonting. Men en dag kommer man själv till insikt om att så där kan jag ju inte gå omkring och se ut. Då är det dags att välja vilken väg man ska gå; kasta eller restaurera.
Det är nästan så man kan likna det med en relation som inte är fullständig; restaurera eller släng. Och väljer men då det sista alternativet, ja då kan man behöva en liten stund för sig själv innan man kan gå vidare.
Herregud. Det är ett par strumpbyxor jag pratar om. Dags att gå och lägga sig.
Du kunde ju klippt av fötterna och gjort leggings av dom. Eller långkalsonger, säger jag som är så gammal att jag även säger kalasbyxor.
SvaraRadera