torsdag 31 maj 2012

Att curla katten

Jag skäms lite för att erkänna det. Men jag tror att jag curlar Knas-Katten. Han har varit ensam hemma en natt nu, och sanningen slog mig häromdagen när jag inför detta ringer till PlåtStina.

- Vi blir borta ett dygn och jag tänkte höra om du kan gå förbi och kolla om Knas-Katten vill gå in på kvällen?
- Ja, självklart!
-Visserligen har han varit ute dygnet runt de senaste nätterna och inte velat gå in... Men det skulle ju bli så dåligt väder och så.... Så ifall att han vill gå in så vore det väldigt snällt om ni ville kolla det. 

Herregud. Det är en utekatt. En utekatt som har flertalet lador att söka skydd i om det blir dåligt väder. Och miljontals råttor att äta. Han klarar sig uppenbarligen ett dygn ute, eftersom han valt det själv de senaste dagarna. Men ifall han vill gå in och sova i sängen istället.... så vore det ju snällt...

Det är en bortskämd katt. Och jag får nog villigt erkänna - jag är en curling-matte.

onsdag 30 maj 2012

Vatten och näring, kärlek och tid.

Jag kanske har lite gröna fingrar ändå. Eller så är det Knas-katten som har gröna tassar. För det ser onekligen ut som att min två ensamma pelargoner ser ut att trivas. Kärlekspelargoner är det visst. De har så oerhört vacker färg tycker jag.

Men egentligen är de inte så ensamma längre. Jag har har blivit fostermamma åt några till som kommer direkt från pelargonrehab. De har dock inte fått några blommor än, så jag vet inte vad de har för färg. Men tids nog så... De måste få tid på sig att känna sig hemmastadga och trygga. Vatten och näring, kärlek och tid. Sen ska de nog så småningom stå i full blom. Vem skulle inte göra det?

tisdag 29 maj 2012

Älskade mamma!

Fotograf: Mathias Wadstedt

Som bekant var det Mors-dag i helgen. Jag är inte så engagerad i denna typ av hitte-på-dagar, då jag tycker att man bör och ska visa sin eventuella uppskattning när som helst under året. Inte påtvingat. Och definitivt utan kommersiella intressen i form av "jag måste köpa någonting, det är ju.......-dag idag." Men andra får hålla på bäst dom vill, det finns ju en fin tanke bakom.

Oavsett. Det här är jag och min mamma. Bilden är tagen för ett par år sedan då hon hälsade på under Dansbandsveckan i Malung.

Jag är stolt över min mamma. Hon är ett rejält fruntimmer, bull-mor, bästa vän, trogen supporter, hjälpreda och kunskapsbank på samma gång. Som ett Kinder-ägg - men tusen överraskningar istället för tre. 
Hon har antagligen skjutsat mig x-antal varv runt jorden genom åren - på träningar, till kompisar eller för att jag helt enkelt ville hem. Alltid, oavsett vilken tid det var på dygnet.
Hon har tålmodigt lyssnat på tonårskatastrofer, livsfunderingar, idéer och högst vardagliga tankar. Det är faktiskt ett under att inte hennes öron har ramlat av. Men i alla fall när jag kollade sist, så sitter de fortfarande kvar och lyssnar fortfarande lika tålmodigt. Oavsett om det handlar om livets mirakel, sorger eller vardagslunken.

Och när jag seglar omkring på livets hav i min lilla jolle, så har mamma alltid funnits där som det moderskepp hon är. Jag har fått bestämma min egen kurs, klarat mig igenom både stormar, dimma och solsken men alltid med tryggheten att moderskeppet finns där. Om jag behöver guidning, stöttning, social samvaro eller extra proviant. En stor trygghet med andra ord.

Och när jag nu själv står inför utmaningen att bli mor och tankarna rusar iväg i ren panik om hur i hela friden jag ska göra för att vara en bra mor - då behöver jag bara tänka på hur min mamma har varit och hur hon är, för där har jag svaret. Svårare än så är det inte.


söndag 27 maj 2012

Värme.

Idag har jag och Knas-Katten legat i skuggan under det gamla äppelträdet. Lyssnat på bin, humlor och flugor som har bråda arbetsdagar uppe i trädkronan. Så mycket mer har vi faktiskt inte gjort idag, värmen tar nästintill kol på oss. Men vi klagar inte. Vi bara konstaterar att det är skönt att sitta i skuggan och småpyssla, dagar som dessa. Och så har vi bälgat i oss vatten. Massor av vatten. Det är så oerhört gott!


fredag 25 maj 2012

Vikten av snygga accessoarer

Jag har tidigare berättat för er om vikten av snygga accessoarer till den havande kvinnan. Påtalade även för M att det stod i boken att det var viktigt med snygga accessoarer och att han kanske kunde bidra till den delen. Hann nappade direkt!

- Accessoarer.... kanske en målarpensel eller en stiftpistol? Det är ju fina och användbara accessoarer.

Ibland så förstår han inte riktigt, men det är väl kanske så med mansfolk. Jag vill ju som  kvinna ha något dyrt och vackert som nästan ingen annan har. Något som får andra att sukta av avund. Något som framhäver min skönhet utan att ta över.

Och därför spatserar jag nu runt här hemma med en äkta Jonsered i min hand. Ska det va, så ska det vara äkta vara. Inga billiga piratkopior här inte.Snyggt, viktigt och praktisk. Ifall jag behöver såga i något. Eller fälla ett träd. Dessutom klär den mig. Ser ni hur färgen framhäver nyanserna i mina ögon? Dessutom matchar den nagellacket.

onsdag 23 maj 2012

Skogspromenad med katten

Knas-Katten är som en hund ibland. Han älskar att ströva omkring i skogen med oss andra i familjen. Man blir väl som man umgås, sägs det.
Så när jag gav mig ut på min dagliga ank-runda (vagg-vagg), så hängde Knas-Katten såklart på. Först blir han alldeles sprallig och hoppar fram bakom tuvor för att skrämmas, klättrar i träd, och vrålrusar fram och tillbaka längs stigen.

Men bara han har fått utloppt för sin överskottsenergi så lullar han på längs stigarna, hack i häl eller en liten bit framför. Det beror på vilka marker vi befinner oss vid. För han kan vara bra kaxig och gå först så länge vi är på marker han är bekant med. Men när vi kommer lite långt bort eller tar en ny stig, så vill han gärna smyga bakom, som ni ser här.

Fegis. Eller smartis. Han räddar ju sitt eget skinn som låter andra i flocken gå först på okända marker. Men eftersom den andra i det här fallet är jag, så tycker jag nog mer han är en fegis. Han kan ju i alla fall klättra upp i ett träd om det skulle vara något. Men vad det skulle vara vet jag i och för sig inte.

söndag 20 maj 2012

Råd till den havande kvinnan

Damer och herrar, låt mig få delge er ett utdrag ur den eminenta boken "Ett barn blir till", fjärde upplagan från 1971. Boken är författad av Axel Ingelmans-Sundberg och Claes Wirsén. Bilderna är tagna av Lennart Nilsson.
"Till slut är det ännu en fråga som bör diskuteras, hur mamman skall klä sig nu när det börjar märkas att hon är i väntas dagar och fram till förlossningen. Vad skorna beträffar är det inte bra att gå med för höga klackar, det blir för stor påfrestning för ryggen. En klackhöjd på 3-4cm är lagom. (...) Sedan är det viktigt att även för övrigt sköta sitt utseende, tvätta håret ofta, vårda händerna, ha snygga accessoarer. Det var allt för denna gång. Glad vandrar den blivande mamman i väg till jobbet, hushållet och väntan."
Så nu har jag tvättat håret, smörjt händerna och målat naglarna. Ska säga till M att han lär köpa lite snygga accessoarer till mig eftersom det är viktigt! (Dock oklart för vem och varför det är viktigt.)
Ett problem återstår dock. Vart finner jag ett par skor med klackhöjd 3-4cm och som funkar på grusväg, längs skogsstigarna och inte minst när jag ska gå över den nygödslade åkern med kompostavfallet?  Hmm... får klura på den.

fredag 18 maj 2012

Snack i nattmössan


Jag går upp en eller ett par gånger per natt nu för tiden. Anledningen är enkel; Knådden tar mycket plats i bukhålan och jag vaknar med behovet att besöka en vattenklosett. I natt var inget undantag, men skillnaden var att M hade helt plötsligt en hel del att säga till om.

Efter att ha suttit ett tag på sängkanten, reser jag mig upp och börjar vagga iväg mot nedervåningen. Efter något steg sätter sig M upp och säger lite lätt irriterat;

- Måste du göra det där nu?
- Eh.... ja. 
- Jag tycker att du ska vänta. 
- M, jag måste gå på toaletten, jag kan inte vänta. 
- Jo, jag tycker du ska vänta några da´r med det där. 
- Jag kan inte vänta, vad är det du snackar om!?
- Men vindfällorna! säger han med en suck som markerar att jag är helt bakom flötet. Jag tycker du ska vänta några dagar med att ta rätt på vindfällorna, det är ingen panik att göra det nu..!
- Nej, jag ska inte ta rätt på några vindfällor nu, det är mitt i natten och jag ska gå på toaletten...!
- Så du låter dem vara nu då?
- JA! Jag lovar att jag inte ska ta rätt på några vindfällor nu.... 
- Bra! säger han med en något irriterad ton och kastar sig ner på kudden och sveper täcket omkring sig.

En stund senare sitter jag på toaletten och skrattar tills tårarna trillar. Mycket ska man höra innan öronen trillar av.

måndag 14 maj 2012

Nytänkande

Idag har bästa Krus-Karin varit här på besök, hon som kan göra så fina drakvantar. Jag har saknat henne nu när vi inte ses varje dag och blev därför glad ända ut i tårna när det blev bestämt att hon skulle komma på besök. En sak, av många, som är så bra med Karin är att hon ger mig nya infallsvinklar på olika saker, där jag lätt gått med skygglappar tidigare. Hon öppnar vyerna kan man väl säga. Så också idag.

- "Fina Knas-katten, och vilken svans sen! Du skulle kunna ha honom som dammvippa. Då kan han gå runt här och stryka sig med svansen och fånga upp damm och sen är det bara att ta ut och skaka av honom. En självgående dammvippa! "

Hmmm. Att jag inte tänkte på det förut. Så nu ska jag börja dressera Knas-katten tänkte jag. Träningen börjar omedelbart!

söndag 13 maj 2012

Blutsaft - inför slutspurten

Jag börjar närma mig slutspurten på graviditeten och därmed också slutet på min järnladysatsning. Ni som följt mig de senaste månaderna vet att jag har lagt all min tillit till blodpuddingens smått magiska egenskaper och att det har funkat riktigt bra. Ni vet också att min entusiasm inför ätandet av denna blodpudding sakta men säkert ha sjunkit. Det har till och med varit lite tungt de senaste måndagarna att få i sig denna järnbomb.

Så när jag senast var hos barnmorskan och kunde få konstaterat att HB-kurvan återigen började peka neråt, så kändes det lite motsträvigt att öka intaget av blodpudding till två ggr/veckan. Därför har jag nu dragit fram esset ur rockärmen och kompletterar kosten med Blutsaft och paltbröd med messmör. Jag håller tummarna för att det är tillräckligt för att hålla HB-värdet på banan ända fram i mål. Tvi-vale om jag ska behöva äta de där hemska järntabletterna.

lördag 12 maj 2012

En mackapär

 Jag vet inte om M väntar mer snö, för det ser ut som om han håller på att bygga en släde. Men det fick jag snart veta att det var det inte. Och inte var det en lådbil heller.

Eftersom M är den mest arbetsvilliga person som jag någonsin träffat, så övervägde jag ett tag om han fått fnatt och snickrade en hitte-på-mackapär, i brist på annat. Men när jag närmare tänkte efter så är det självklart att bygget har ett syfte, eftersom han även är den mest effektiva person jag har träffat.


Faktum är att jag börjar kunna ana vad det är för mackapär. Kan du? Den som gissar rätt vinner...... en sten! En jättefin sten!

fredag 11 maj 2012

Nytt överdrag till babysittern

 Idag har det spöregnat hela dagen, vilket har passat mig utmärkt. Jag har nämligen kunnat ägnat en del tid åt att umgås med min symaskin. Visserligen kan jag väl göra det soliga dagar också, men ändå. Idag var en perfekt sy-dag. Jag har nämligen en del projekt jag hoppas hinna färdigställa innan Knådden gör entré. 

Det som jag pysslade med idag var ett överdrag till en babysitter. Vi fick den med när vi köpte barnvagnen. I fullt funktionsdugligt skick, men överdraget är ganska slitet och såg lite tråkigt ut. Då jag inte ids vara så pass seriös att jag sprättar sönder överdraget och med irritation och vånda försöker sy ett helt nytt, har jag grubblat på en annan idé. Så därför sydde jag idag som en kondom i trikåtyg som bara är att dra över det andra överdraget - skitenkelt, rent ut sagt. 

Och för att kolla att idén funkar även med en varelse i, så fick Knas-katten vara stand-in. Jag tycker mig kunna utläsa att lösningen får klart godkänt. 

 
Tyvärr blev bilden lite mörk, har inte lärt mig hantera kamera oklanderligt ännu. Men det kommer det också. Nu återstår bara lite småjusteringar på överdraget så kan jag bocka av det från min att-göra-lista och ta tag i nästa projekt. Det är roligt att skapa!


Fisksoppa - snabbt och gott!

Jag är en riktigt gourmé-kock! I alla fall om jag har ett bra recept och det hade jag idag. Ett perfekt SlaktarStina- är-hungrig-och-vill-ha-mat-NU-recept. Med andra ord så gick det snabbt att tillaga. Nog babblat, här får ni ta del av receptet, det är beräknat för fyra normala personer. Alltså räcker det till två hemma hos oss.

- 500g laxfilé
- 2 pujolökar
- 2 msk vetemjöl
- 8 dl vatten
- fiskfond/buljong
- 2 dl vispgrädde
- 3 stjärnanis
- 1 tsk sambal olek
- rivet skal av 1 apelsin
- skalade räkor

Strimla purjolöken och skär fisken i bitar. Vispa ihop mjöl och vatten i en kastrull och koka upp under omrörning. Tillsätt fond, grädde, stjärnanis (det luktar så gott!), sambal olek och apelsinskal. Lägg i fisk och purjolök, låt soppan sjuda 3-5 minuter. Servera soppan toppad med räkorna och några skivor bröd på sidan. Gottgottigottgott!

Ska du ta stilpoäng kan du även ha på något grönt, ex färsk timjan, vid serveringen. Ser proffsigt ut. Men ska du ta poäng hos någon som är riktigt hungrig, så har du inte tid att fiffla med sådana smådetaljer. bara så att du vet.

torsdag 10 maj 2012

Hjälp mig!

Jag har ett problem. Det hör inte till vanligheterna. Men nu har jag ett problem och det är så att du ska hjälpa mig. Rädda min dag - vem vill inte det?Såå.... Vad är det här för blomma?

Jag är ganska lyckligt lottad vars största problem just nu är att jag inte vet vilken blomma det är som växer vid mitt stenröse. Men ändock; det är ett problem och problem är till för att lösas. Så hjälp mig!

tisdag 8 maj 2012

Mitt smultronställe

Jag har ett smultronställe ungefär tre meter från ytterdörren. Alltså bokstavligt talat. Det är en liten slänt där det brukar bli fullt med smultron. Idag såg jag att de små, söta, röda bären redan är på väg. Jippie! Visserligen i sitt förstadie i form av blommor och knoppar, men det är ändå ett steg i rätt riktning. 

Till sommaren ska jag äta smultron och jordgubbar i massor. Gud så gott. Kanske resulterar det  i rosafärgad milkshake till Knådden då? Den som lever får se.

måndag 7 maj 2012

Nässelsoppa - billig nyttighetsboost!

Idag till lunch gjorde jag nässelsoppa. Riktigt gott blev det! Billigt och enkelt, dessutom sägs nässlorna var fulla med nyttigheter. Schysst att kunna plocka maten direkt utanför farstukvisten. Jag gjorde så här;

Plocka 2 liter späda nässelskott. Skölj och koka dem sedan i ca 1,5 liter vatten med 1,5 tsk salt i ca 5 minuter. Häll bort kokvattnet. Hacka eller mixa sönder nässlorna och låt dem fräsa i lite smör. Strö över ca 2 msk vetemjöl och rör om. Späd på med 1 liter vatten, lite i taget, och låt koka upp under omrörning. Tillsätt grönsaksbuljong, peppar och salt efter behag. Låt koka 3-5 minuter. Serveras med en skiva rejält bröd. Varsågoda!

Nu är det dock dags för middag. Måndag. Måndag betyder... blodpuddingdag. Jag som älskar blodpudding mer eller mindre... Definitivt mindre. Men jag äter det frivilligt och därför gör jag det med ett leende på läpparna. Om än dock  ett något ansträngt leende. Jaja. Pest eller kolera. Just do it.

söndag 6 maj 2012

DBS cykeln - min vän om våren

 Jag tycker om att cykla. Jag tycker mycket om att cykla. Så nu när snön är borta, fåglarna kvittrar och solen börjar skina så är det som att kropp och hjärna skriker efter mina tvåhjuliga kamrater.
Kanske kan det liknas vid vårkänslor. Det är ett behov som måste tillfredsställas. En längtan som måste stillas. Cykelkänslor.

Så härom dagen gav jag efter. Plockade fram den finfina DBS:en som stått översnöad i några månader. Den perfekta cykelpendla-till-bussen-cykeln.
Jag sneglade längtansfullt mot min mountainbike. Solen blixtrade till i lacken och den nästan bedjade; ta mig ut på vägarna! Men M avstyrde och påstod att fartställningen som jag i vanliga fall intar på den, aldrig skulle funka med mina nuvarande kroppsproportioner. Hmmm. Först fattade jag inte vad han menade, men antagligen hade han rätt. För även på DBS:en fick jag göra en lätt hållningskorrigering för att det hela skulle funka. Men rak i ryggen, fingerspetsarna ytterst på styret och knäna som pekar utåt så trampade jag på längs vägen.
Vinden i håret, rasslandet från kedjan och solen i ögonen - lyckokänslorna rusade genom kroppen. I njutningsfull fart rullade jag nedför backarna, trampade på längs byvägarna tills jag slutligen landade hemma hos Hushållerskan. Glad, nöjd och ytterst välmående. Jag tycker om att cykla. Knådden också.


Dock fick vi skjuts hem av M. Kapaciteten räcker inte riktigt till för de uppförsbackar jag behöver bestiga för att ta mig hem igen. Men det spelar liksom ingen roll. För som jag skrev i höstas; en cykeldag är en bra dag.

fredag 4 maj 2012

Fötterna upp och huvudet ner

Precis som det ska vara. I alla fall om man är Knådd och ligger i min mage. För tydligen har Knådden lagt sig i startposition. Hoppas den håller sig kvar där de veckor som återstår.

Själv har jag huvudet upp och fötterna ner. Sjunger långsamhetens lov och mår bättre än någonsin.

tisdag 1 maj 2012

Sköna maj - välkommen!


Äntligen kom maj-månad och vårvärmen med den! Har strosat runt på gården, men hamnade så småningom i ryggläge i den värmande solen. Bara vara. Sämre kan man ha det.
Fåglarna håller serenad ackompanjerade av sömniga humlors brummande. Inte ett trafikbrus så långt örat når. Bara naturens egna uppvaknande. Äntligen!

Ankomsten av maj (för det är så jag väljer att se på Valborgsmässoafton) firades med bystugeföreningens årsmöte och hembakt fika på det. Riktigt bra grejor, om man säger så. Avslutades med brasa och fyrverkerier. Uppskattningsvis ett trettiotal personer hade hittat ut till vår vackra glesbygd.
 Jag har sagt det förut och jag säger det igen; det är i skogen det händer.