Knådden var så exalterad över att få uppleva sin första första advent, så han bestämmde att vi skulle ha nattvaka.
Sagt och gjort. Så medan kylan blev allt bistrare utanför fönstret så tände vi en brasa i vedspisen och dukade upp på köksgolvet. Sjöng julsånger och festade loss på majskrokar och bröstmjölk. Brottades med nallen och pratades strunt. Vissa mer entusiastiska än andra. Vissa mer vakna än andra.
Men allting har ett slut och så även vår adventsvaka. Lagomt tills himmlen började skimmra i rosa ovanför grantopparna, så beslutade vi oss för att det var dags att sova. Eller vi och vi. Det är inte mycket talan vi vuxna har i det här hemmet nuförtiden. Om man säger så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar