Men han är heller inte dummare än att han nu har förstått att spisen inte är varm längre och att man därmed inte bränner sig om man tar i den. Fritt fram att leka i askan med andra ord. Trots föräldrar som barsk säger ajaj och hytter med fingret. Det gör ju bara det hela lite roligare.
Så de senaste veckorna har det pågått en kamp. En kamp som till synes mest liknat ett hamsterhjul. ajaj...hehe...NEJ....hehehehe.....Nej du får inte vara där! ...HAHAHAHAAAAAAHHHHHIIIIIIIIIIIII! (skratt som övergår till skrik när någon av oss lyfter bort honom) Sen börjar det om igen. ajaj.....hehe... NEJ...osvosvosv. Ni förstår principen.
Jag är envis, men tydligen går det i arv. För efter att detta hamsterhjul har rullat ett 30-tal gånger varje dag under en tid, så höll jag på att bli rent av tokig. När man börjar bli tokig är det dags att tänka nytt. Så jag löste det så här.
Det visade sig vara en riktigt bra lösning. 30 sekunder tog det för Knådden att konstatera att den där spisen var allt bra tråkig. Ingen aska att gräva i och ingen reaktion från mor = skittråkig. Då är det roligare att greja med en slev istället.
Själv kände jag segerns sötma förgylla min frukost. Morsan och Knådden 1-0
Gapskratt stackare jag förstår precis! Jag skrattade så tårarna rann när jag läste detta. Det var bara allt för bekant detta ajaj NEJ och så bara skratt tillbaka och dessa illvrål när man sen inte får pilla vidare.... undra på att man som mamma ibland är tröttare än knådden.... Heja Kristina första ronden gick till dig. Önskar jag kunde säga att jag vart lika smart.
SvaraRaderaTack Rosalie, alla glada påhejningar mottages tacksamt! det lär ju behövas...och skönt att höra att det är fler som känner igen sig!
RaderaJo då bara allt för väl...men det lär väl bli snäppet värre snart. Kanske tur att det snart är pappas tur att vara hemma. Men mysmornarna kommer jag att sakna fruktansvärt! Nu vill han bara kramas och pussas på morgonen och det är ju inte helt fel :-)
Radera