I väntans regniga tider.

Vi har gjort klart vad som kan göras klart. Nu väntar vi på takstolarna. Och getterna. Men framför allt på bättre väder.

Efter en relativt torr aprilmånad, när vi i godan ro har jobbat på med att regla upp väggarna, så verkar nu maj ha kommit med det regn som bara en odlingsnörd vill ha. Och där står våra reglar. Utan tak. Och där breder vår platta ut sig, med alla sina kvadrat, och liksom en utsträckt famn samlar ihop varenda vattendroppe som faller ner från skyn. Känns det som.

För plattans skull är det lugnt, den tål en del. Men de befintliga delarna på vårt hus, som inom en snar framtid kommer utgöra innervägg/golv känns inte särskilt roliga att få dränkta i det hav av vatten som plattan samlar upp.

Så Millimetermannen och hans kvinna gör, vad Millimetermannen och hans kvinna bör.

Vi klämmer upp en sträng av byggsilikon och sen våtsuger vi för glatta livet. (för er opålästa - dammsugning med en mackapär anpassad för vatten) Det är tur att vi är småbarnsföräldrar och därmed klimatiserade till begränsad mängd sömn. För det regnar. Det regnar och har så gjort varenda dag sen den sista regeln kom på plats. Som en bitterljuv hämnd från vädergudarna som tidigare alltid har varit på vår sida. Alltid.


Men det lönar sig föga att sitta här och vara bitter. På med pannlampan och hörselkåporna bara och ut i regnet. Det finns ett krig att vinna, en front att försvara.

Under tiden väntar vi. Väntar på takstolarna. Väntar på getterna. Men framför allt väntar vi på bättre väder.