Det är kväll och jag borde sova. Men det är inte ens lönt att försöka. Inom mig klöser en rastlöshet som får mig att planlöst gå runt och göra allt sånt som jag annars skjuter på framtiden. Jag plockar med saker som länge väntas på att bli plockade med. Det är ju bra. Och när de är klart så plockar jag med saker som inte behövs bli plockade med. Om det är bra eller inte låter jag vara osagt. Men det ger en tillfällig ro för all den energi som snurrar runt i huvudet och kroppen. Som en tävlingslöpare som börjar fokusera inför sitt lopp. Vankar av och an. Stirrig i blicken. Nästan okontaktbar.
Det är så många tankar. Så mycket iver. Så mycket energi, vilja och ovisshet. Allt jag vill just nu är att hugga tag i hösten. Möta det som komma skall, ta tjuren vid hornet och ge allt vad jag har. Få vardagen, min älskade vardag, att börja rulla. Jag vet inte vart vi hamnar. Det vet ingen av passagerarna. Men imorgon börjar vi knuffa igång den och snart rullar vi för fullt med fartvind i håret och fjärilar i magen. Jag och min lilla familj. Team Slaktarn´s. Veckohandling, träningsdagar, kvällsrutiner. Mattider, arbete, att-göra-listor. Sovtider, matdosor och excelark. Nu kör vi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar